Egen vårdbegäran (egenremiss) – så fungerar den

Förstå vad en egen vårdbegäran är och när den kan användas.

Kort svar

En egen vårdbegäran är när du själv skriver till en mottagning och beskriver hur du mår och varför du söker specialistvård. “Egenremiss” och “egen remiss” används ofta som synonymer. Texten är din egen och innehåller ingen medicinsk bedömning – den hjälper mottagningen att förstå ditt ärende.

Förklaring

Enligt patientlagen har du rätt att söka öppen specialistvård i hela landet, och i många regioner kan du kontakta en specialiserad mottagning utan att först gå via primärvården. En del mottagningar vill då att du skickar en egen vårdbegäran, där du berättar om dina besvär.

En bra egen vårdbegäran är kort, saklig och tydlig. Den beskriver vad du känner, hur länge det pågått och hur det påverkar din vardag – men den ställer ingen diagnos och föreslår ingen behandling. Läs mer om innehållet i Vad ska texten innehålla?.

Egenremiss, egen remiss och självremiss

Det officiella och tydligaste ordet är egen vårdbegäran. På 1177 och hos regionerna förekommer också egenremiss, egen remiss, självremiss och ibland egenanmälan. Orden används oftast för samma grundidé: patienten tar själv kontakt med en mottagning och lämnar uppgifter som mottagningen kan bedöma.

Sammanskrivningar som egenvårdbegäran och egenvårdsremiss kan bli missvisande. Egenvård är ett annat begrepp inom vården. Den här sidan handlar om patientens egen vårdbegäran, inte om en bedömning eller plan för egenvård.

Kan jag skriva en remiss själv?

Du kan skriva en egen vårdbegäran, men inte vårdgivarens medicinska remiss. En sådan remiss utfärdas av vårdpersonal enligt verksamhetens rutiner och bygger på en medicinsk bedömning. Läs mer i Hur får man en remiss från vården?.

Skillnaden är viktig även om ordet ”egenremiss” används i vardagen:

• en vårdgivarremiss innehåller vårdpersonalens medicinska frågeställning och bedömning,
• en egen vårdbegäran innehåller patientens egen beskrivning av besvären.

När kan man skicka egen vårdbegäran?

Det varierar mellan regioner och mottagningar. Vissa tar emot egen vårdbegäran direkt, andra kräver remiss från en vårdgivare. Kräver mottagningen remiss behöver du kontakta en vårdcentral eller annan vårdgivare i stället.

Vad händer sedan?

Mottagningen gör en medicinsk bedömning och avgör om du får en tid, om ärendet behöver kompletteras eller om du hänvisas vidare. Se Vad händer efter att du skickat?.

Om mottagningen använder 1177 kan du ofta lämna uppgifterna i en e-tjänst. Det finns dock ingen nationell blankett eller en tjänst som alla mottagningar erbjuder. I Så skickar du din egen vårdbegäran finns ett steg-för-steg-flöde och alternativ för mottagningar som använder blankett eller brev.

Vanliga missförstånd

• “Egen vårdbegäran garanterar en tid.” Nej – mottagningen prioriterar utifrån medicinska kriterier och kapacitet.
• “Jag måste ställa en diagnos i texten.” Nej – beskriv dina besvär, inte en diagnos. Den medicinska bedömningen gör vården.
• “Det finns en nationell blankett.” Det finns ingen nationell standardblankett; se Så skickar du.
• “Egen vård och egen vårdbegäran är samma sak.” Nej. Egenvård är ett annat vårdbegrepp; egen vårdbegäran är patientens kontakt med en mottagning.