Remittent, inremitterande och remissvar – vanliga remissord

Förstå vanliga ord för personer, dokument och steg i remissprocessen.

Kort svar

Vårdens remissord beskriver vem som skickar ett ärende, vem som tar emot det och hur återkopplingen går tillbaka. Socialstyrelsen definierar en remiss som en handling om en patient som utgör en beställning av en tjänst eller en begäran om att någon annan tar över vårdansvaret. Flera andra ord saknar en enda nationell definition och kan användas något olika mellan verksamheter.

Personer och vårdenheter

Remittent

Remittenten är den person eller enhet som utfärdar remissen. Det är ofta en vårdenhet som vårdcentralen, men vem som får skriva remisser bestäms av verksamhetens dokumenterade rutiner. Det behöver alltså inte alltid vara en läkare; Socialstyrelsen nämner att exempelvis en fysioterapeut kan utfärda remiss om verksamhetens rutiner tillåter det.

Inremitterande

Inremitterande används ofta som namn på den vårdgivare, mottagning eller person som remitterat patienten till den mottagande enheten. På ett besked kan ”inremitterande enhet” därför vara den mottagning som ska få remissvaret och ansvara för att följa upp det.

Handlingar och steg

Remiss

Remissen är själva handlingen med frågeställning och relevanta uppgifter. Den är inte samma sak som en egen vårdbegäran, som patienten skriver själv utan att göra en medicinsk bedömning.

Remittera och remittering

Att remittera betyder att utfärda och skicka en remiss. Remittering kan syfta på hela handlingen eller processen när en patient hänvisas vidare genom en remiss.

Remissvar

Remissvaret är återkopplingen från den mottagande enheten till remittenten. Socialstyrelsens regler kräver rutiner för att remissvar registreras, skickas, tas emot och bedöms. Svaret kan exempelvis innehålla resultat av en undersökning eller ett ställningstagande till den fråga som remissen gällde.

Olika typer av remissord

Allmän remiss

Begreppet används olika. Det kan syfta på en remiss till en specialitet snarare än till en namngiven mottagning, eller på en generell remisstyp i ett lokalt system. Fråga den vårdenhet som använder ordet om betydelsen är viktig för ditt ärende.

Frågeremiss och konsultationsremiss

Orden brukar beskriva att en vårdgivare vill ha en annan vårdgivares bedömning av en avgränsad fråga. De är inte enhetliga patienträttsliga kategorier och kan ha lokala betydelser. De ska inte blandas ihop med en egen vårdbegäran eller med ”remiss” i betydelsen att myndigheter hämtar in synpunkter på ett förslag.

Vanliga missförstånd

• ”Remittenten är alltid en läkare.” Nej. Lokala rutiner avgör vilka yrkesgrupper som får utfärda remisser.
• ”Besvarad remiss betyder att patienten fått ett brev.” Inte nödvändigtvis. Remissvaret går i första hand tillbaka till remittenten.
• ”Allmän remiss betyder samma sak överallt.” Nej. Begreppet måste förstås i sitt lokala sammanhang.
• ”Remissvar på en myndighets remiss är samma sak.” Nej. Den här ordlistan gäller patientremisser inom hälso- och sjukvården.